SNYGGING!
Tog en timmes promenad ute i Djurslöv ikväll
Lycklig lapphund kastar iväg bollen
co-driver
När Bex väl har kommit ur sin trotsålder och börjar visa lite respekt för mig och lyssna på mig tror jag att han kommer bli en EXTREMT väluppfostrad hund som kan allt! För när han väl bryr sig om mig är han världens mysigaste hund och lär han sig allt på 2 sekunder. Min fina fina Bexon!
Så här är han ju när han är som han ska vara:
http://jea.se/tj100510.flv
Världens sötaste co-driver i min nya bil!
Senaste träningarna
Den här gången på utställningsträningen fokuserade han MYCKET bättre på mig och så fort han tappade fokus sa jag bara "titta" igen så var hans blick tillbaka. Han stod upp nästan hela tiden utan att sätta sig trots att han tyckte det var mycket tråkigt. Förra gången gjorde vi mer grejer som att gå med fokus huller om buller, gå mellan alla hundar osv. Den här gången stod vi mest rakt upp och ner och som lapphund är det ju sååååå tråkigt när det inte händer grejer så tyvärr skällde han ganska mycket. Instruktören tyckte att jag skulle gå ett varv med honom för att han skulle bli tyst med det funkade inte alls för då fick han som han ville varje gång. Jag själv tycker det funkar mycket bättre som hon i Helsingborg sa, att säga TYST! ordentligt men det fick jag inte här. Aja, alla har sina egna sätt.
Jag berättade direkt om mitt problem att ingen får känna på honom och hon var mycket förstående. Hon började med att berätta för mig hur jag ska göra när han ska visa tänderna och jag skulle sätta honom med ryggen mot mina ben och det funkade direkt och hon fick titta så mycket hon ville!
Sen skulle hon känna över honom och ja.... vi vet ju alla vad som händer då...
Jag berättade att det är JAG som är problemet i de läget och då tog hon honom och gick iväg 10 meter. Redan 3 meter bort glömde han bort mig helt. Hon sa att han absolut inte har några problem med tillgängligheten egentligen utan att det är något som har hänt med mig. Det håller jag absolut med om för när inte jag är med i bilden är han som vilken annan människa som helst!
Det var en mycket bra träning och jag är glad att han fokuserade så pass mycket på mig trots ca 10 andra hundar och han ställde upp väldigt fint. När jag springer med honom har också blivit bättre. Nu är det bara människor kvar... Eller att få bort mig ur bilden vill säga.Han är SKITSNYGG när han väl sköter sig!
Någon frivillig som vill ställa honom den 11 eller 12 september? Ju mindre ni känner honom desto bättre! Alla förslag mottages tacksamt! ;)
I torsdags var det dags för träning i Dalby igen och det gick bra. När jag har kommenderat fot har han senaste tiden reagerat med att resa sig upp och köra näsan i gräset, INTE okej! Därför plockade jag denna gången fram min target stick (en pinne som han har lärt sig att följa med nosen) och då fick jag extremt fint fotgående! Kunde sen plocka bort pinnen lite och han fortsatte titta på mig.
Tränade även lite början till vänstersväng genom att han ska ifrån sittande följa med mig en kvarts varv åt vänster för att sätta sig igen.
Provade även att backa lite mellan en planka och mig. Funkade i princip inte alls! Här hemma när han står mellan soffan och soffbordet räcker det att jag säger "backa" lite försiktigt så springer han baklänges! Så han kan, vi ska bara träna in det i andra situationer.
Givetvis avslutades även denna träningen med lek. Den här gången var det dock hela 8 hundar som lekte tillsammans i full fart.
Torsdagskväll i Dalby: Dobermann, Hovawart, vit schäfer, tollare, rottweiler, cairnterrier, en blandras och lilla lapphunden Bex. Det är så häftigt att se alla olika åldrar, raser, kön och storlekar leka så bra tillsammans!
Efter tisdagträningen fick Bex och Wilmer leka, det såg ut så här: Efter tisdagträningen fick Bex och Wilmer leka, det såg ut så här: http://equaltonone.wordpress.com/2010/08/25/i-just-want-you-to-keep-still-for-a-moment/
Nu ligger min vovve och sover riktigt hårt efter lite utställningsträning hemma hos familjen Sjögren och därefter en runda på 1 timme och 45 minuter i skogen. Bex är ju inte direkt hunden som går vid sidan de 5 kilometrarna utan han springer fram och tillbaka hela tiden så han har sprungit minst dubbelt så långt än vad jag och Sofia gick!
Sofia ser stor skillnad på honom vad gäller både kontakten med mig, att han bryr sig lite mer och uppför sig bättre när vi möter hundar. Alltid något positivt!
Träning snart
Jag skulle ta en bild på Bex när han satt ute och såg så fin ut men precis när han fick syn på mig rusade han mot mig och jag lyckades klicka precis när han laddade! Han är en riktig liten hårboll..
BEX JUST NU
Nu är gräset definitivt inte brunt längre!
Någon har det bra!
Sommar, träning och allt möjligt
Nu har jag börjat joobba igen och mina och Bex mysiga 3½ veckor tillsammans dygnet runt är nu slut och vi har återgått till den normala.
Vi har återupptagit träningen som tyvärr har legat lite nere under sommaren men nu försöker vi komma igång och åka iväg 2 gånger i veckan i alla fall. I sommar har vi varit och badat i Lomma med Bex beagle-kompis Lilly ett par gånger och då har Bex fått lära sig simma. Det är mycket bra träning att låta hundarna simma men även bara springa runt i vattnet så jag tänkte fortsätta försöka åka dit ibland även nu efter sommaren.
Det som jag tränar mest på just nu är att få honom tillgänglig. Mitt största problem är ju att han inte kan uppföra sig på utställningar. Han uppför sig så otroligt bra på träningar men på utställningar blir han ett monster! Han vill bara leka med dom andra hundarna och skäller och håller på och dummar sig. Jag skäms otroligt mycket! Och så är han rädd för domaren och han låter inte den personen känna på honom.
Folk undrar nog vad f*n jag gör där och det är riktigt pinsamt..
Jag har tränat massor på att låta andra människor sätta sig ner och ge honom en och en godis bit men det har inte blivit bättre. Hemma kan han springa rakt fram till vissa människor som om det var någon han kände och då tillåter han att dom tar på honom hur som helst, andra vägrar han gå fram till över huvud taget.
Hade det inte varit för att han har fått så extremt fin kritik och många lovord från domare så hade jag nog inte orkat kämpa så här mycket. Då hade jag inte brytt mig om att ställa ut honom. Egentligen är han ju en så otroligt trevlig hund men tyvärr stirrar han upp sig själv i sånna situationer. Jag tror absolut att det blir bättre när han dels blir lite äldre och dels respekterar mig mer.
I onsdags var jag i Helsingborg på utställningsträning och det gick faktiskt riktigt bra till slut! När han väl lugnar sig är han riktigt härlig att jobba med!
Min tränare Jea och jag har nu kommit på en ny strategi, han ska inte kunna välja om han vill vara med främlingen eller mig utan han ska bara gilla läget och acceptera det. Vi började med det idag då vi lät en annan man ta Bex i koppel och gå iväg med honom och han skulle följa med, oavsett vad han själv tyckte om det. Han stannade i börja och vände sig om efter mig men väldigt fort accepterade han läget och efter bara 2 minuter kunde mannen som gick med honom känna på honom överallt utan minsta protest!
Definitivt det som har fungerat absolut bäst!
På måndag ska vi fortsätta med detta och då ska fler människor gå med honom på samma sätt och vi hoppas att han på detta sättet ska komma över sin rädsla. "Godistricket" körde vi fast med, han bara sträckte sig fram och tog biten och sprang där ifrån, nu kan han inte springa ifrån.
Jag tycker att Bex är lite lurig att jobba med för tillfället, han är riktigt riktigt tuff och trotsig mot mig och vi har våra diskussioner men samtidigt blir han så jäkla vek när han träffar nya människor. Han är som 2 helt olika hundar. Förhoppningsvis är det väl åldern som gör honom så här äckligt trotsig då han är 14 månader nu.
På måndag väntar en ny träning i Veberöd och på torsdag blir det en utställningsträning till, den här gången i Arlöv!
